Pokerteori

Effective odds (Effektiva odds): Förhållandet mellan den totala summan pengar man kan förvänta sig att vinna om man träffar sin hand och den totala mängden satsningar (summan pengar) man kommer att behöva syna från den nuvarande satsningsrundan till och med slutet av handen. Oftast relevant i fixed limit-sammanhang.

Eight or better (Åtta eller bättre): Ett vanligt handkrav i High-low split-partier som använder E-5-rangordning. Innebär att endast händer där högsta kortet är en åtta eller lägre kan vinna den låga halvan av potten.

Equity: Ens matematiska förväntade värde i den pågående given, uträknat genom att multiplicera mängden pengar i potten med ens sannolikhet att vinna. Till exempel, om potten för närvarande innehåller $100 och man räknar med att ha en fjärdedels chans att vinna den, är ens så kallade equity i potten $25. Om det är möjligt att potten delas, inkluderar equityn även sannolikheten att vinna delningen multiplicerat med storleken på den delade potten; exempelvis, om det ligger $100 i potten och man har 1/4 chans att vinna och 1/5 chans att ta $50 i en eventuell delad pott, är ens equity $25+$10=$35.

Expectation – Expected Value – EV (Förväntan – Förväntat värde – EV): Summan man kan förvänta sig att vinna eller förlora i snitt på ett visst agerande. Förväntan kan tillämpas på en viss satsning, hand, timlön, karriär, etc. Till exempel, tänk dig att du lägger in $10 i en $50-pott för att dra till en hand du kommer att träffa 25% av alla gånger, och att du kommer att vinna varje gång du träffar den. Tre av fyra gånger kommer du inte att sätta ditt drag och förlora $10 varje gång, totalt $30 på dessa gånger alltså. Fjärde gången kommer du att sätta ditt drag och då vinna $50. Din totala vinst utslaget över de fyra genomsnittliga händerna är $50-$30=$20, ett snitt på $5/hand. Således har synen för $10 ett förväntat värde på $5. Expected value (förväntat värde) förkortas ofta som EV.

Implied odds (Implicita odds): Räknas ut på samma sätt som pottodds, men tar även in uppskattade framtida satsningar i beräkningarna. Implicita odds räknas ut i situationer där spelaren räknar med att lägga sig i nästa satsningsrunda om draget missas, men samtidigt förväntar sig att vinna ytterligare satsningar de gånger då draget faktiskt sitter. Eftersom spelaren förväntar sig att alltid vinna ytterligare satsningar i senare rundor när draget sitter, och aldrig förlora några ytterligare satsningar när draget missar, kan de ytterligare satsningar som spelaren förväntar sig att vinna, utöver hans/hennes egna, med rimlighet läggas till den för närvarande rådande pottstorleken. Detta anpassade värde på potten kallas för den implicita potten.

Exempel:

I den näst sista satsningsrundan, ligger Hannas hand säkerligen efter och hon står inför att syna $1 för att vinna en $10-pott från en enskild motståndare. Det finns fyra kort kvar i leken som garanterat ger henne bäst hand. Hennes odds att sätta ett av de korten är 10.5:1 (8,7 procent). Eftersom potten ger oddsen 10:1, kommer Hanna att förlora pengar genom att syna om inga ytterligare satsningar kommer att göras. Eftersom Hanna räknar med att alltid tjäna $2 ytterligare när hon sätter sitt drag, och alltid lägga sig när hon missar sitt drag (inte förlora några ytterligare satsningar), är hennes implicita pottodds 11:1 ($10 plus den första satsningen hon behöver syna, och den extra satsningen på $1 i sista satsningsrundan). Synen har med detta med i beräkningarna ett positivt förväntat värde.

M-ratio: I no limit och pot limit, är en spelares M-ratio (även kallad ”M number”, ”M factor”, eller bara ”M”) ett mått på en markerstapels ”hälsa” som en funktion av kostnaden/omgång att spela. Enkelt uttryckt kan en spelare sitta passivt i ett parti, och bara göra tvångssatsningar, i M blind-varv (ett varv runt bordet för knappen/mörkarna) innan han/hon får slut på marker. Ett högt M betyder att spelaren har råd att vänta ett antal varv innan han/hon behöver göra ett spel. Detta koncept är framförallt applicerbart i turneringspoker, i ett kontantparti kan en spelare i princip styra sitt M som han/hon vill genom att helt enkelt köpa fler marker. En spelare med ett lågt M måste agera inom kort eller försvagas av sin oförmåga att tvinga övriga spelare att lägga sig med hjälp av aggressiva höjningar.

Termen hittades på och namngavs av Paul Magriel, men konceptet beskrevs mycket tidigare av Doyle Brunson i boken Super/System.

M-ration räknas ut med hjälp av formeln: "M = \frac{\mbox{stack}}{\mbox{small blind} + \mbox{big blind} + \mbox{total antes}}".

Till exempel, om en spelare i ett parti med åtta spelare och mörkar på $50/100, ante på $10, med en stack på $2300 har en M-ratio på 10: "M = \frac{2300}{50 + 100 + (10 \times 8)} = 10"

Det betyder att om en spelare bara lägger in tvångssatsningarna, kommer han att bli ”blinded out” (förlora alla sina pengar bara på tvångssatsningar, kallas ibland att ”gå ant-gul” på svenska) efter 10 varv, eller 80 händer.

Dan Harrington studerade konceptet ingående i boken Harrington on Holdem: Volume II The Endgame och definierade flera ”zoner” som M-ration kunde falla in under: